20140122

Vet ni vad nu kommer ett sådant inlägg igen .Lr båda jag och nej. JAg har kommit ur min kamp mot honom mot tiden mot mig själv. AJg visste inmte vad det var från början . Men Ju längre ner jag kom i skiten så fick folk mig att förstå . Så fuck er som sa att jag inte skulle skriva det här. Nu när jag har skrivit om min amp på bloggen så har jag kanske också gjort så att någon annan har tagit tag i sin kamp. Så jut nu skriver jag detta för att fler folk ska ta upp kampen imot sen deprition. Nu säger jag inte att de jag skriver kommer kunna hjälpa alla för alla har olika stadier olika tankar o olika hur de mår men här kommer min syn på min depprition min väg till att må bra osv.
 
 

Som ni vet så började allt med att jag och micke gjorde slut . HAn var otrogen med tre andra brudar samtidigt som mig. Samtidigt som han skuldsatte mig på flera hundra tusen kronor. Dessa pengarna försökte jag betala tillbaka så mycket jag kunde varje månad utan att någon skulle få veta. MEn med tiden så kunde jag inte betala fick hoppa över någon räkning sen blev det dyrare för varje månad , S tillsist så bröt jag ihop inför pappa. Vi gick till banken satte press på honom . Det var nu Som ett års kamp började på allvar. Det var jag mot honom om pengarna.
 
Pappa som är den underbaraste människan jag någonsin vetat om försökte göra allt för mig vi gick till banken pappa och mamma gick i borgen för mig så jag kunde ta ett lån för att betala alla skulder å gjorde det till ett lån på banken med mindra räntor.MAmma var arg skällde på mig vilket inte gjorde mig på bättre humör direkt(har fortfarande svårt att lite på henne).
Medan pappa gjorde allt i sin makt för att få mig på bättre  humör.
 
JAg mådde från början mest d¨ligt för att jag blev singel.Då är man alltid ledsen de som varit med om ett uppbrott vet att man blir ledsen då sen att jag hade ännu en personlig tvist med där som jag inte säger något om här gjprde det inte lättare. Ett beslut som var svårt att ta. Jag grät mycket för jag trodde att jag skulle leva livet med honom . Vi var ändå överrens vi denna tidpunkt så var mest mina känslor.
JAg tyckte det var grymt jobbigt redan denna tiden. JAg grät konstant hemma ,jag grät på jobbet när jag var ensam men försökte hålla skenet uppe.
Kampen med pengarna började vi blev mer och mer ovänner då jag tillslut fick säga till honom att jag kontaktade polisen om jag inte fick mina pengar. I samma veva som det började gjorde jag något jag inte ville göra igentligen. PÅ jobbet var det en pina.JAg höll mig för mig jälv för att inte bryta ihop. Samma veva fick jag öroninflammation fick vara sjukskriven för jobbet vilket jag inte hade råd med :/ Samma dag som jag kom tillbaka från sjukskrivningen bröt jag ihop inflr en kollaga jag bara grät och grät och grät jag kunde inte göra annat allt som jag hållt inne på jobbet bara kom ut .

Under all denna tid hade allt som jag någonsin älskat blivit så fruktansvärt tråkigt. min fritid var inte längre rolig. Musik, läsa ,rita,filmer inget av det där var längre roligt, jag låg bara hemma i soffan och grät.

Tillsist så kallade cheferna in mig på jobbet då de fått höra att jag mådde dåligt.
När jag väl kommit dit efter ca 3 månader av kamp hade jag slutat ha kontakt med omvärlden (familj kompisar kollegor)
Slutat äta överhuvudtaget
Låg bara hemma i soffan
Jag spydde såfort jag fick i mig någon vätska.
JAg hade skrivit brev till min pappa att han skulle glömma bort mig som dotter
MEn samtidigt ringde jag på nätterna till honom i panik jag kunde inte andas jag vile inte leva längre. Min kämparglöd var slut.
MIcke hade även tagit med sig min bästa vän till hans sida. de gaddade ihop sig mot mig
 
Så chefen skickade mig till en psykolog . JAg fick gå hos den personen 1 gång i veckan. Fick antideprisiv medicin men den tog jag aldrig för rädslan att bli tjockare än vad jag redan var.

JAg gick hs henne 10 ggr sen tyckte hon att jag var för bra för att gå där . MEn hon om någon borde ha sett att de bara var en mur. den muren som jag la framför ansiktet varje dag jag råkade träffa någon.
JAg var sjukskriven i två veckor .

Jag måste säga att min räddning blev träningen. JAg gick in på gymmet varje dag tog ut min ilska på honom på henne på omvärlden varje jävla dag. HAde jag inte tagit ut den där hade jag tyvärr tagit ut den  på mig själv tillsist.
 
Så det var träningen och en underbar pappa som stod ut med mig i vått och tprrt även om ajg sårade honom så många ggr under denna tiden . 
MEn det är honom jag tackar fär att jag lever idag. För utan honom hade jag inte orkat med den kampen. Efter jag kom ut ur detta ( tog ca 6 månade från början till slut) så tog det ytterligare 3 månader tills jag fick pengarna. 
 
Så mitt tips till er där ute. hitta någon som stttar er i med och mtgång som kan vara ert bollplank helst någon som varit med om det själv så personen vet vad den pratar om.
Hitta något som gör just dig glad "gladare" som du kan få ut aggretionerna på vad som helst är det att skria av dig träna lr vad som helst gör det fr det känns så himla mycket bättre efteråt.
 
Nu hoppas jag att denna text kan hjälpa någon där ute som har det svårt!
 
Det är jobbigt
det tar tid 
men det är värt att försöka hela vägen in i mål
den ända somvinner på det är du 
å är det någosnn som har sårat dig så är det den som förlorar på att se dig övervinna allt å ha ett leende på läpparna 
 

20140120

fy fan idag är jag sliten kom hem vid fyra i morse.
Festen hos tove var super skoj men som vanligt när det gäller vårt sällskap så spårar det ut som vanligt . Någon som däckar andra fulla som svin som spyr så fort de kommit hem . Men jag hade grymt skoj . Det roliga är att ingen av oss var såhär innan vi började umgås med varandra så det måste vara något med vår kemi tillsammans som gör att vi blir så sjukt jäkla galna. men jag skulle inte vilja byta ut det för något i världen . För jag trivs som fisken i vattnet med er mina ungdomar :D
IDag har jag bara sovit sovit och sovit lite till plus att jag haft huvudvärk hela jäkla dagen . Så idag har det blivit en svullepizza. Tur det är måndag imorgon så man kan börja lchf stilen på riktigt igen . Nu är det deff inför sommaren :D
Hoppas ni andra med haft en super(ar) helg för det har jag verkligen haft.

Puss alla haterz

20140101

Hej alla nu har jag inte bloggat här på ett tag.
Det har varit sjukt jobbiga tider i mitt liv som de var även innan jag vet. men jag kan inte riktigt komma över det. JAg behöver något nytt. BEhöver komma här ifrån . MEn det är lättare sagt än gjort. kan inte bara lämna allt här heller. MEn det hade varit jävligt skönt.

Det är ett nytt år. Å jag har bestämt att detta året ska bli miljoner bättre än 2013. för det var det sämsta året i mitt liv. Förrutom Putte <3

MEn säg mig har ni några nyårslöften.?

JAg brukar inte tro på nyårslöften ananrs för man brukar inte hålla dem men har kommit på lite mål iaf.

1. året ska bli bättre än förra
2.Fortsätta med träningen som jag gör nu om inte mer
3.Åka utomlands
4.Bli lycklig igen
5. förhoppningsvis få ett av mina jobb jag sökt/kommer att söka
6.möjligtvis flytta