180625
Dagarna går saktare och saktare för varje dag.
Jag kan inte släppa att min ängel försvann ifrån mig.
Dagarna går som ett stort moln , jag vaknar, jag gör mitt jobb och jag tränar för att få ut mina känslor sen sova tills det är en ny dag och gör samma sak igen .
Jag ser ingen direkt glädje i något jag gör just nu . Det enda som får mig att må lite lite bättre är när jag får träffa och umgås med Freja min systers dotter .
Sen har jag i dagarna beställt en resa till Turkiet vilket är det enda som jag ser fram emot just nu :)
43 dagar kvar tror jag nog allt det är .
4 augusti är jag i mitt andra hem igen :)